Abraham

Vem var Abraham?

Abraham hette ursprungligen Abram och kom från staden Ur i Kaldeen. Gud kallade honom att lämna sitt land och sin släkt för att gå till ett land som Gud skulle visa honom (Första Moseboken 12:1-3). Med detta löfte inleds Israels historia. Gud förändrade senare hans namn till Abraham, "fader till många folk".

Vad var Guds förbund med Abraham?

Gud slöt ett förbund med Abraham och lovade honom tre saker: ett land (Kanaan), en stor avkomma talrik som stjärnorna på himlen, och att alla folk på jorden skulle bli välsignade genom honom. Trots att Abraham och hans hustru Sara var barnlösa och till åren komna trodde han på löftet, och detta "räknades honom till rättfärdighet" (Första Moseboken 15:6).

Som förbundets tecken instiftades omskärelsen, och Gud förändrade hans namn från Abram till Abraham och Sarais namn till Sara. Förbundet var ensidigt i den meningen att Gud själv förband sig att hålla sina löften, något som blev grundläggande för hela Israels tro.

Vad hände med Isak?

I hög ålder fick Abraham och Sara den utlovade sonen Isak. Senare prövade Gud Abraham genom att be honom offra Isak på berget Moria. Abraham var beredd att lyda, men i sista stund hejdade en ängel honom och ett offerdjur tillhandahölls i pojkens ställe (Första Moseboken 22). Berättelsen blev en central bild av tro, lydnad och Guds försyn.

Varför kallas Abraham trons fader?

Abraham litade på Guds löften även när de tycktes omöjliga. I Nya testamentet lyfter aposteln Paulus fram Abraham som förebild: människan blir rättfärdig genom tro, inte genom lagens gärningar (Romarbrevet 4). Därför kallas Abraham "alla troendes fader", och hans tro framhålls som ett mönster för det kristna livet.

Varför är Abraham viktig i kristen tro?

Abraham är stamfader till de tre stora monoteistiska religionerna judendom, kristendom och islam. För kristna är han framför allt exemplet på rättfärdiggörelse genom tro och mottagaren av löftet om att alla folk skulle välsignas, ett löfte som kristen tradition ser uppfyllt i Jesus Kristus, "Abrahams son" (Matteus 1:1).

Hebreerbrevet räknar Abraham bland trons hjältar och framhåller att han gav sig av "utan att veta vart han skulle komma", i förtröstan på Guds löfte (Hebreerbrevet 11:8). Därför står Abraham genom hela Bibeln som mönsterbilden för en levande tro som litar på Gud.